Search results

Filter

Filetype

Your search for "*" yielded 125628 hits

Professor blir ny ordförande för Vetenskapsakademien

Från och med i sommar får Sven Lidin det hedervärda uppdraget att bli ordförande, så kallad preses för Kungliga Vetenskapsakademien (KVA). Den 12 februari blev han utnämnd till preses. Sven Lidin är professor i oorganisk kemi vid Lunds universitet och har haft flera ledningsuppdrag inom universitetet. Han var bland annat dekan på Naturvetenskapliga fakulteteten under åren 2017–2022 Sven Lidin har

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/professor-blir-ny-ordforande-vetenskapsakademien - 2025-11-07

Sjöar ändrar färg – mänsklig påverkan kan ligga bakom

De senaste 40 åren har majoriteten av jordens sjöar ändrat färg. Det visar en ny studie där 32 miljoner satellitobservationer från drygt 67 000 vattendrag analyserats. Orsaken är omfattande förändringar i insjöarnas ekosystem. Sjöar är kritiska komponenter för jordens ekosystem. De fungerar som livsmiljöer för vatten- och landlevande arter, stödjer den biologiska mångfalden och upprätthåller den e

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/sjoar-andrar-farg-mansklig-paverkan-kan-ligga-bakom - 2025-11-07

Hon vill skapa ett andningshål för naturvetenskaplig nyfikenhet

Studiecentrum, samlat bibliotek, studentkafé och kansli med fakultetsledning. Lägg dessutom till en skyhög tummelplats för event. Projektledaren och bibliotekschefen Kristina Holmin Verdozzi har stora visioner för astronomihuset som under tre år ska genomgå en total metamorfos. Den som besöker Sölvegatan 27 en septemberdag 2028 kommer inte att känna igen sig. På gräsmattorna utanför den röda tegel

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/hon-vill-skapa-ett-andningshal-naturvetenskaplig-nyfikenhet - 2025-11-07

Forskare tilldelas Tage Erlanders pris i naturvetenskap och teknik 2025

Kungl. Vetenskapsakademien tilldelar Ruth Pöttgen från Lunds universitet Tage Erlanders pris i naturvetenskap och teknik 2025. Pöttgen hedras för sin avgörande roll som fysikkoordinator för LDMX (The Light Dark Matter Experiment) och för sitt ledarskap i designen och konstruktionen av hadronkalorimetern, en viktig komponent i LDMX-detektorn. - Jag känner mig glad och hedrad — över att ha blivit ti

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/forskare-tilldelas-tage-erlanders-pris-i-naturvetenskap-och-teknik-2025 - 2025-11-07

Matematiker får anslag från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse

Joakim Cronvall, som snart ska disputera i matematik, har tack vare ett anslag från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse erhållit en postdoktoral tjänst hos professor Aron Wennman, KU Leuven, Belgien. Grattis Joakim, hur känns det att få det här anslaget?– Roligt, så klart. Det är verkligen något som kommer hjälpa mig vidare efter tiden som doktorand.Vad är det du ska fördjupa dig i?– Slumpmatrise

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/matematiker-far-anslag-fran-knut-och-alice-wallenbergs-stiftelse - 2025-11-07

Vetenskapliga metoders tillförlitlighet under lupp

Hur trovärdiga är forskningsresultat egentligen? En ny biologistudie visar att samma data kan ge olika svar beroende på analysmetod – vilket väcker frågor om vetenskapliga slutsatsers stabilitet. För att stärka trovärdigheten behöver forskare bli bättre på att redovisa metoderna. Ända sedan 1600-talet, när den moderna naturvetenskapliga forskningen såg dagens ljus, har metoderna förfinats och förb

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/vetenskapliga-metoders-tillforlitlighet-under-lupp - 2025-11-07

Höga halter av miljöföroreningar och tungmetaller i igelkottar

Bly. PCB. Bekämpningsmedel och bromerade flamskyddsmedel. Samt plasttillsatser och tungmetaller. Det var vad forskare i Lund hittade när de samlade in döda igelkottar för att undersöka vilka miljöföroreningar som finns i urbana miljöer. Urbana gröna områden är attraktiva för många vilda arter, men innehåller också en rad ohållbara syntetiska material och kemikalier. Igelkottar vandrar långa sträck

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/hoga-halter-av-miljofororeningar-och-tungmetaller-i-igelkottar - 2025-11-07

”Mörk biodiversitet” avslöjar människans dolda påverkan på naturen

Genom att studera vilka växtarter som borde finnas i ett lokalt ekosystem men som saknas – så kallad mörk biodiversitet – kan forskare få en tydligare bild av människans påverkan på naturen. En ny global studie visar att mänsklig aktivitet på stor geografisk skala påverkar den lokala artdiversiteten långt mer än man tidigare trott. I regioner med låg mänsklig påverkan innehåller de lokala ekosyste

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/mork-biodiversitet-avslojar-manniskans-dolda-paverkan-pa-naturen - 2025-11-07

Kräldjur lyser mest i öppna landskap

Kräldjur i öppna livsmiljöer har generellt ljusare färger än arter som lever i tätare vegetation. Det visar en ny studie från Lunds universitet. Resultaten tyder på att förändringar i landskap och klimat under miljontals år fått djuren att anpassa sina färger för att överleva. Att miljöfaktorer påverkar hur djurs färger utvecklas är sedan länge fastslaget. Men vad det är som driver och reglerar de

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/kraldjur-lyser-mest-i-oppna-landskap - 2025-11-07

Skarpare syn hos migrerande mörtar

Mörtar som vandrar mellan olika sjöar och vattendrag har större pupiller och bättre syn än sina stationära artfränder. Anpassningen gör det lättare för de rödögda sötvattensmigranterna att finna föda i grumliga vatten. Det visar en stor mörtstudie från Lunds universitet. Djurs ögon är, precis som människans, ett slags fönster mot omvärlden. Synsinnet styr viktiga beteenden som sökandet efter föda

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/skarpare-syn-hos-migrerande-mortar - 2025-11-07

Naturgeograf får prestigefyllt pris

Lina Eklund, forskare vid institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap, har tilldelats Europeiska rymdorganisationens pris Earth Observations Excellence Award. Hon får priset tillsammans med sitt forskningskollektiv Decentralized Damage Mapping Group (DDMG) som karterar krigsrelaterad förstörelse. Grattis Lina, hur känns det att få ESA:s Earth Observations Excellence Award?– Tack! Det kä

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/naturgeograf-far-prestigefyllt-pris - 2025-11-07

Vildare skogar – bra för både planeten och människan

Att låta naturen på egen hand sopa igen spår efter mänsklig framfart, så kallad rewilding, har flera fördelar. Ekosystemens motståndskraft blir bättre, den biologiska mångfalden ökar och samspelet mellan natur och samhälle gynnas. Det visar en ny studie från Lunds universitet. Rewilding, eller återförvildande, är en metod som bland annat syftar till att återetablera djur- och växtarter som försvun

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/vildare-skogar-bra-bade-planeten-och-manniskan - 2025-11-07

Så tar Lund plats i världens största vetenskapliga äventyr

CERN:s fyra huvudexperiment – ATLAS, CMS, ALICE och LHCb – har tilldelats 2025 års Breakthrough Prize i grundläggande fysik, ett av världens mest prestigefyllda vetenskapspriser. Priset uppmärksammar banbrytande upptäckter som förändrar vår förståelse av universum, från Higgsbosonen till materiens övervikt över antimateria. Viktiga bidrag från Lunds universitetForskare och studenter vid Lunds univ

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/sa-tar-lund-plats-i-varldens-storsta-vetenskapliga-aventyr - 2025-11-07

COMMONS – ett excellenscenter med siktet inställt på det gemensamma

När Vetenskapsrådet för snart tre år sedan utlyste bidrag till så kallade excellenscenter beviljades totalt 15 nya satsningar runt om i Sverige. Endast ett av dem hamnade i Lund: "COMMONS – Commonalities in biomembrane and biomolecular interactions".Nu har ett år gått sedan COMMONS invigdes med pompa och ståt ute vid kemiska institutionen. Vad har hänt sedan dess? Hur har centret tagit sig an uppd

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/commons-ett-excellenscenter-med-siktet-installt-pa-det-gemensamma - 2025-11-07

Forskare har kartlagt supraledare med multipel personlighet

Supraledare är material som kan leda elektricitet utan motstånd och används bland annat i elektromagneter, antenner och kraftledningar. Nu har forskare studerat en mångfacetterad supraledare som uppvisar ett så kallat virvelgitter när den utsätts för ett magnetfält. Upptäckten kan komma att revolutionera den tekniska utvecklingen. Smarta supraledare spås kunna förändra vår vardag i grunden. Datore

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/forskare-har-kartlagt-supraledare-med-multipel-personlighet - 2025-11-07

Biolog får miljonanslag för att stödja Östersjöns torskbestånd

Anders Persson, universitetslektor vid biologiska institutionen, får 2,8 miljoner kronor från Familjen Kamprads stiftelse. Pengarna ska användas till forskning om artificiella rev som ska hjälpa Östersjöns torskar.Grattis till anslaget Anders, hur känns det?– Fantastiskt roligt! Vi är en mindre grupp som har jobbat länge med att utveckla metoder för att studera reven med mindre utrustningsanslag.

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/biolog-far-miljonanslag-att-stodja-ostersjons-torskbestand - 2025-11-07

Entreprenöriella naturvetare fick Ideonstipendium

Forskarna Petter Pilesjö och Andreas Persson vid institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap ligger bakom företaget Pluvioflow som utvecklat en tjänst som hjälper samhällsaktörer i samband med översvämningar. Nyligen tilldelades de Ideonstipendiet 2025. Grattis till stipendiet Petter, hur känns det?– Jo, det känns såklart bra. Alltid trevligt med uppskattning, och detta är ju en indikat

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/entreprenoriella-naturvetare-fick-ideonstipendium - 2025-11-07

Encelliga grönalger kan bära jättevirus-dna i sin arvsmassa

Det är inte bara människor och djur som drabbas av virus. Även encelliga organismer kan angripas. I en ny studie slår forskare fast att grönalger kan bära jättevirus-dna latent i sin arvsmassa. Under flera år har biologiforskare vid Lunds universitet studerat mikroorganismer som isolerats från Krageholmssjön i Skåne och Örsjön i Småland. I samband med de senaste analyserna med elektronmikroskopi u

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/encelliga-gronalger-kan-bara-jattevirus-dna-i-sin-arvsmassa - 2025-11-07

Ny datering visar att världens äldsta bevarade spjut användes av neandertalare

Världens äldsta kompletta jaktvapen i trä är ”bara” 200 000 år, inte 300 000 som forskarna tidigare trott. Det visar en datering som Lunds universitet medverkat i. Upptäckten innebär att spjuten härstammar från neandertalarna som bedrev en lömsk och sofistikerad bakhållsjakt. I mitten av 1990-talet gjorde arkeologer i den tyska staden Schöningen en hisnande upptäckt. Djupt nere i en kolgruva påträ

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/ny-datering-visar-att-varldens-aldsta-bevarade-spjut-anvandes-av-neandertalare - 2025-11-07

Från sill till bläckfisk – tumlarens breda meny avslöjad

Vad äter tumlare i svenska vatten? I en ny studie tar forskare från Lunds universitet hjälp av dna-teknik för att kartlägga den lilla valens mångfacetterade matvanor. Torskfiskar, sillfiskar och smörbultar toppar tumlarens meny, men den trubbnosiga tandvalen verkar inte särskilt kräsen. En ny studie visar att tumlare i svenska vatten äter uppemot 40 olika bytesarter – från centimeterstora bottenfi

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/fran-sill-till-blackfisk-tumlarens-breda-meny-avslojad - 2025-11-07